Pärlan



Nu rullar den sina sista mil. Dödsdomen är ställd och de blir snar åka av i annan bil.
Men men va ska man göra när inget längre funkar på rishögen...
Golvet är nästan obefintligt så man kan snart köra den flinta style... de blir så kallt om fötterna bara nu när de är minus!

Självklart kommer jag att sakna henne... de är ju min första och även om den inte är den bästa har hon gått troget i många år och rullat många mil med ovärdeliga minnen....
Alla som suttit i henne... alla platserna man besökt... alla högtalare som sprängts och gångerna man sovit i henne!
En ny är på G och förhoppningsvis innebär det många nya och roliga händelser.









En tyst minut för den underbara silverblixten som det alltid bubblar av skratt i!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0