Tusen bitar






Sin smekning var lika varsam som en ljummen vind.

Jag kände den friska doften av blommor och hav genom fönstret.

Där ute grydde morgonen.

Jag mindes din kyss, hur sött den hade smakat och hur jag hungrat efter mer.

Ni finns du inte längre här och min själ slås i tusen och åter tusen bitar av saknaden.


29/7 - 04





öga som gråter


Det känns som den är till dig trots att du inte kommit in eller försvunnit ur mitt liv då. Kanske att jag visst att du skulle komma och lämna mig så som du gjorde. 1 helt jävla år och saknaden är total.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0