Ensamhet
Offer!!!!
Hela jävla världen tycks vara översvämmad av alla dessa offer... uscha va trött jag blir på folk som bara klagar.. .och på folk som snackar men sen inte genomför!
Varför kan man inte ta för sig och skita i alla andra? hur får äckliga små brudar för sig att världen kretsar runt dom? Spotta på dom hela bunten!
Och alla dessa som sitter och fb lipar! seriöst skaffa en blogg haha ;)
Förstår inte hur folk orkar sitta och uppdatera sina statusar med allt hemskt som händer i deras patetiska små liv och måste skriva på fb så fort någon skiter... Blir så trött på folk som har ett behov av att leva sitt liv offentligt och tycker att alla ska tycka synd om dom hela tiden! det måste vara jätte hemskt när ingen diskuterar de senaste som hänt i ens liv och man måste skapa drama där den inte finns för att få vara i centrum.
Hur orkar man ändra sin relations status var femte minut? är det inte bättre att vara lite jävla vuxen och reda ut sina problem innan man delar dom med världen?
Offer offer offer!!!
Om jag inte gör något snart kommer jag explodera! är så jävla trött på folk i denna hållan och allt detta bullshit! Tydligen är de jättesvårt att uppföra sig som normala människor om man kommer från torsås kommun!
Den ena lipar den andra ignorerar och den tredje knullar runt som om det inte fanns en morgon dag. Shit vad jag stör mig på folk idag!
Får nog ta ännu ett tag i kragen och faktist göra något av den pissiga situationen! och inte fan tänker jag fb lipa de gör ni andra så bra endå!
äkta vara
Har haft många funderingar på sita tiden och varit med om saker som fått mig att fundera ännu mer...
hur Kan man nöja sig med något som är mindre än äkta? och kommer jag någonsin få uppleva de? hur kan man bestämma sig för att leva sitt liv med någon för att de är bekvämt? Jag vill ha någon som efter 20 år fortfarande kan få det att pirra i magen och fortfarande vill ha mig och ingen annan.. visst är jag naiv :/
Men nu när jag har sett att de existerar hur ska jag någonsin kunna nöja mig med mindre? hur gör man egentligen för att bli lycklig? är de något man måste intala sig att man är eller är de något som bara infinner sig och så vet man?
går jag runt och förväntar mig förmycket av livet och därför bara kommer känna besvikelse... någon gång måste de ju hända eller de kanske bara är så att jag inte är en sån person som kommer få allt de där och borde jag verkligen vänta på det eller är de en bättre idé att slänga mig ut i ovisheten och faktist ta för mig av de jag kan och strunta i om de kankse inte är rätt sätt
Varför ska jag egentligen orora mig över vad andra kommer tycka? de är ju mitt liv
Kent - Socker
Spelar det längre någon roll
Jag orkar inte slåss
Det är bortom min kontroll
Du lämnade mig ensam
Och självklart blev jag rädd
Min sista gnista hopp var att synas att bli sedd
Och jag glömmer bort att andas
För sex, musik och våld
var det vackraste som hänt mig sen själen min blev såld
Att synas utan att verka ser enkelt ut på håll
Men jag lever på impuls nu via fjärrkontroll
Men jag sa alltid nej
Men ingen, ingen, ingen, ingen hör... x4
Och gäst ikväll är Jesus
Han har kickat heroin
Han läppjar på sitt glas och Ramlösa blir vin
Han berättar om sina vapen, sin tid i Saint Tropez
Om att ge sig själv en chans, om sin nya Z3
I en värld av idioter står han först i kön
Han berättar framför kameran om hur han bytte kön
Eller något helt annat som också är privat
Om alla dom han älskat och dom han bara sög av
Men han sa alltid nej
Men ingen, ingen, ingen, ingen hör... x4
Fredag och än är man ung
fy farao
Känns bra att jag ska jobba i morgon för då måste jag ut ur lägenheten och hålla igång... gör allt för att inte hamna i galmal hjulspår men de är fan svårt att inte glida tillbaka... jag har ju verkligen bestämt mig för att de är nog nu men var ska man hitta motivationen?
HAr den där hopplösa kännsla av att inget har någon mening och allt jag gör blir pannkaka..
Måste försöka fixa dehär i morgon!!!
