Med huvudet fullt av snor
Själv kan jag tycka ett de inte borde rymmas mer i mitt huvud just nu med tanke på hur jävla mycket snor som har invaderat de.... Men en hel dag i sällskap med mig själv har både negativa och posetiva effetkter...
Har funderat endel över både ditt och datt och på ett sätt är de faktiskt skönt att i ensamhet kunna reda ut lite saker med sig själv....
Förkylningen som hoppade på mig kom väl knappast oväntad men de gör de ju inte mycket bättre när den nu är här... hoppas bara att den inte tänker bli långvarig och känner att jag kommer spendera de mesta av min helg i min säng och soffa...
Att fundera ut saker har gjort att jag kan känna mera ro över framtiden och de är ju så att jag kan inte påverka den särskillt mycket och tänker därför inte gå runt och oroa mig över den... de som händer de händer och så får jag helt enkelt ta de därifrån...
Visst har jag självklart önskemål och endel hemliga förhoppningar men inte så att jag kommer bryta ihop om de inte inträffar... jag har ju hela mitt liv på mig att förverkliga de jag vill ha ut av min tid här....
Täånker endel på gamla samtal och kan tycka att de är synd att inget mer kom av dom men vem vet var jag är om ett år från nu...
De jag har just nu tänker jag vara glad över och njuta av till den dagen de tar slut... och vad som händer fram till den dagen ser jag som ett spännade äventyr som jag helhjärtat tänker kasta mig in i!
Livet förändras ständigt, ibland är det bara mer påtagligt och just nu är en sån period i mitt liv och jag känner för första gången på väldigt länge att de inte är livsfarligt och att allt kommer gå bra om jag bara ger de tid och inte sliter mig själv i bitar av att försöka vara överallt samtidigt... Vet nu att de jag vill och känner måste gå i första hand för mig och de är på mig själv jag måste lyssna föst... Förundras ofta över hur mycket jag har lärt mig om livet spelregler och inte mins om mig själv de senaste två åren... de känns inte längre som ett stort mörker jag måste treva mig igenom och ständigt kämpa emot för att hålla mig över ytan utan mer som ett äventyd där allt kan hända... ju mer jag säger ja till ju mer får jag uppleva och de är just de som jag vill ha ut av mitt liv... upplevelser så inte en chans att jag ger upp de nu!
Har funderat endel över både ditt och datt och på ett sätt är de faktiskt skönt att i ensamhet kunna reda ut lite saker med sig själv....
Förkylningen som hoppade på mig kom väl knappast oväntad men de gör de ju inte mycket bättre när den nu är här... hoppas bara att den inte tänker bli långvarig och känner att jag kommer spendera de mesta av min helg i min säng och soffa...
Att fundera ut saker har gjort att jag kan känna mera ro över framtiden och de är ju så att jag kan inte påverka den särskillt mycket och tänker därför inte gå runt och oroa mig över den... de som händer de händer och så får jag helt enkelt ta de därifrån...
Visst har jag självklart önskemål och endel hemliga förhoppningar men inte så att jag kommer bryta ihop om de inte inträffar... jag har ju hela mitt liv på mig att förverkliga de jag vill ha ut av min tid här....
Täånker endel på gamla samtal och kan tycka att de är synd att inget mer kom av dom men vem vet var jag är om ett år från nu...
De jag har just nu tänker jag vara glad över och njuta av till den dagen de tar slut... och vad som händer fram till den dagen ser jag som ett spännade äventyr som jag helhjärtat tänker kasta mig in i!
Livet förändras ständigt, ibland är det bara mer påtagligt och just nu är en sån period i mitt liv och jag känner för första gången på väldigt länge att de inte är livsfarligt och att allt kommer gå bra om jag bara ger de tid och inte sliter mig själv i bitar av att försöka vara överallt samtidigt... Vet nu att de jag vill och känner måste gå i första hand för mig och de är på mig själv jag måste lyssna föst... Förundras ofta över hur mycket jag har lärt mig om livet spelregler och inte mins om mig själv de senaste två åren... de känns inte längre som ett stort mörker jag måste treva mig igenom och ständigt kämpa emot för att hålla mig över ytan utan mer som ett äventyd där allt kan hända... ju mer jag säger ja till ju mer får jag uppleva och de är just de som jag vill ha ut av mitt liv... upplevelser så inte en chans att jag ger upp de nu!
Kapten Röd - Ju Mer Dom Spottar *Fläcken Som Aldrig Går Bort*
Kapten Röd - Ju Mer Dom Spottar *Fläcken Som Aldrig Går Bort*
Ett hjärta som blöder!
Upp och ner går livet som en berg och dalbarna....
Har ett tryck över bröstet som vägrar ge med sig... Den fysiska smärtan mitt psyke framkallar är snart mer än vad jag klarar av... varje sekund är jag säker på att bröstkorgen kommer sprängas och paniken illar som is genom mina ådror... Varje fel ord är som ännu en kniv som vrids om och jag vet inte hur länge jag står ut innan jag kommer börja spy bara för att försöka lätta på trycket...
De är helt sjuk hur de är min hjärna som orsakar allt detta och hur den samtidigt talar om för mig att om jag bara kan framkalla riktig fysisk smärta så kommer de förbannade trycket lätta... kännslan av att ens kropp sliti i tusen delar och samtidigt knyklas ihop är min följeslagare ikväll...
Mitt samvete kommer nog att kväva mig om jag inte hittar en ventil där något kan få pyssa ut... Hatar mig själv och de valen jag har gjort som har fört mig till där jag är ikväll....
Mitt hjärta blöder ikväll och imorgon kommer allt kännas bättre!
En stundande resa!!!
Sitter och funderar på hur mötet kommer bli... Har ju inte träffat min Mia på över att år... Vilket betyder att hon inte har sett hur jag nu ser ut :)
de ska bli spännande att se hennes reaktion... Själv tycker jag ju att jag ses ut precis som vanligt :) hoppas iaf på en sen kväll och mycket skratt precis som vanligt :) finns som vanligt mycket att berätta och en hel del människor att träffa... Tiden kommer verkligen inte räcka till då jag bara stannar över en natt... Hur som måste jag springa över till tvättstugan så jag ska ha lite kläder att välja mellan :)
