Words Is Just Words

Nu är jag på väg... Känner i hela mig att de är nu jag ska börja!
Är ju trött på att vara en soffpotatis och tycker om känslan man får i kroppen när den får jobba. Ja jag är lat men bu blir de ändring på de... Har genom kontakt med sjukgymnast kommit fram till ett program som jag har lovat mig själv att följa. De inkluderar övningar och badning i varmvattens bassäng en gång i veckan samt att ut och gå 30 min om dagen.
När jag nu kommer få igång kroppen kommer jag börja gå ner lite snabbare igen och har faktiskt bestämt mig för att äta minst en frukt om dagen, knäckebröd till frukost och kvällsmat och helt och hållet sluta med godis...
Är ju som jag är och därför är de okej med EN kaka då och då... Men godiset ska helt bort och har därför köpt hem lite nötter i olika varianter för att ha något att knapra på när suget är olidligt...
Tror att de här kan bli riktigt riktigt bra och ser fram emot att bli bättre i både rygg och resten av kroppen... När jag väl har fått upp grunden ser jag fram emot att kunna prova på lite allt möjligt i tränings väg som förr alltid känts helt omöjliga och onåbara...

Nu ska jag fixa lite knäckebröd att ha med mig till jobbet och sen åka ner och lägga in massa massa tillgänglighet... :)

De är inte första gången och inte sista, mitt hjärta sprack precis lite... Alla dessa små sprickor ni ger mig resulterar i att de snart är helt trasigt.. Ett hjärta är som barken på ett träd, de kan aldrig lagas men med många lager döljer man sprickorna!
Vet inte om du har varit med om känslan när hjärta hoppar över ett slag och sen brister... Har väntat på de i flera dagar... När de hugger till och sen börjar slå som vanligt igen fylls min själ av sorg och jag funderar över hur länge till de kommer hålla...
Man kan dö av brustet hjärta på mer än ett sätt, om skadan är stor nog kan sorgen dränka själen och då dör även ens fysiska jag. Själen får på det sättet tid och rum att "hämta andan". Om hjärtat brister men själen överlever får man stanna i sitt fysiska jag, men en själ i en kropp utan ett hjärta blir en olycklig själ. De blir ett liv utan kärlek och den enda känsla man kan känna är efterskalven som river genom bröstet på platsen där hjärtat en gång satt...

De är själen, hjärtat och kroppen som är våra tre viktigaste delar... Allt behöver sitt för att vi ska fungera som lyckliga välmående varelser på denna snurrande klump vi kallar hemplanet!

Hjärtat slår än men de blöder så de är svårt att få luft, inte en tår trillar ner från min kind för mitt fysiska jag är trött på resten av mig så mina käkar förblir sammanbitna.
Ett litet utbrott vore inte för mycket begärt av mig själv men inte ens jag gör mig till viljes... Snacka om att de suger när inte ens en själv lyssnar på vad man säger!

Mörkret är fullständigt utanför fönstret och insikten att ljuset i andra änden blir allt svårare att se skrämmer mig... Jag vägrar låta dig vara en anledning till att jag går tillbaka i tiden till platsen där inget ljus fans, där min själ nästan drunknade och inte ens jag trodde att sprickorna skulle gå att lappa över...
All mödosam tid jag har lagt ner på att bygga upp de jag har nu tänker jag inte låta vara ogjord. Trots detta kvarstår faktum att mitt hjärta precis sprack och min själ är fläckig av dess blod!

Vilken helg!!! Vill göra den om igen!
Har kunnat släppa de mesta i mitt liv och faktiskt kunnat vara fullt närvarande!
Mönsterås är inget dumt ställe att spendera en helg i! Träffat sköna människor och skrattat mer än länge!

Spenderade mycket tid med min skorpa och hennes skorpa och slusk...
Är så jävla kär i hennes mage och har spenderat massa tid med att sitta med händerna på hennes mage och förundrats över sparkarna jag kännt! Känslan är helt magisk och går inte att jämföra med något annat...
Och så fin hon är! Förstår vad andra menar med att en gravid kvinna lyser för de är precis vad hon gör! Och lugnet som ligger över dom båda, fin familj är dom och kärleken är så verklig att man nästan kan ta på den...
Har fått en grundlig genomgång av framstegen i projektet "från-torp-till-villa" och shit va bra de blir! Hoppas tidsplanen håller så övervåningen är bebolig i början av feb!

Soffhäng och samtal framför tven har fått mig att le :)
Skön människa med karisma som lyser upp ett rum... Finns inget bättre sätt att förklara de på... Trevande samtal men en självsäkerhet som måste beundras... Sms blir de absolut fler av och vad framtiden bjuder på får den som lever se...

Nu har jag iaf haft min sovmorgon och känner mig hyfsat pigg efter helgens äventyr... Kaffe och ett knäckebröd innan en promenad med Lady lovly locks... Och sen käk hemma hos min sköna böna i sällskap med fler sköna :) Livet är bra idag helt enkelt :)

Sitter i taxin på väg mot hemmet... Ännu en arbetsdag är till enda och tvättstugan väntar när jag kommer hem... Men framåt kvällen är de jag som beger mig tillbaka norr ut för att avnjuta helgen i trevligt sällskap... Ikväll står tacos på menyn hemma hos Emma och Miro :) ska bli helt sjukt kul att äntligen få träffa henne igen och själv få se magen!
Känns lite mupp att sitta och åka åt fel håll när jag vet hur snabbt jag annars hade kunnat vara framme... Men nu när jag ska hem måste jag ju göra lite nytta och tvätta och diska så är allt sånt tråkigt äntligen klart och jag kan med gott samvete slappa heeeela helgen...

Fick brev igår, från min läkare. Nu är de tillbaka in för nya prover och så småningom en ny röntgen. Kan ju inte säga att jag längtar men hoppas att de iaf ska resultera i att allt kommer bli bättre. Dock vet jag inte vad dom skulle kunna göra åt verken ryggen eller benet. Hoppas att jag snart får min tid till rehab så jag kan börja min träning...

Nu är de flera andra som skriker efter min uppmärksamhet så får väl dra mig tillbaka till verkligheten. Älskar faktiskt mitt jobb :)

Idag är jag på riktigt retas humör... Finns bara jävelskap i mitt huvud... Fördjupar mig i konversationer jag inte borde ha och ler åt alla möjligheter livet ger en :)
Finns så mycket jag vill göra och ställen att vara på... Dom senast händelserna är kanske inte glömda men dom bleknar allt mer och jag känner inget för dom längre...
Gillar att vara hög på livet och njuta av de kikar som erbjuds genom spänning och annat trevligt.
Har riktig lust att jävlas med hela världen så blir nog ett och annat roligt mejl under eftermiddagen :)
Imorgon efter jobbet beger jag mig norr ut och spenderar en helg på borta plan, sova kan jag göra när jag blir gammal hehe!!

Är de så att tankarna och känslorna mörknar i takt med dagsljuset? Ser man allt svart om natten? Om de är en grå dag är allt tankar gråa då?
Jag hoppas verkligen att jag inte är så lättpåverkad så att jag låter sånna saker styra mitt humör...
Jag vet att saker kan se bättre ut morgonen efter men beror inte de på att man inte är lika trött och att hjärnan hunnit bearbeta vad de nu är man grubblar på?
Kanske man låter de mörka tankarna flöda mer fritt dom sena timmarna då man vet att man får ha dom ifred? Så tror jag de är.. Vet att mina känslor är de samma trots den ljusa timmen men får inte ha dom ifred så väljer att trycka ner dom så länge de finns annat som pockar på min uppmärksamhet.

Eftersom de är en väldigt grå dag ute tänker jag ha ett soligt sinne!!

Hur pissit de än känns fortsätter livet... En dag i taget.
Du ska vara glad att min LG vägrade lägga upp mitt förra inlägg... Har inte sagt att jag är snäll och de visade jag verkligen där... Tro inte att jag sitter och gråter för de gör jag inte... Njuter lite av varje dag som går för de är en dag mer bort från dig... Är inte ledsen, jag är förbannad! Förbannad för att du hade mage att behandla mig som en påse soppor och förbannad över att jag inte såg innan vilken sort människa du va!
De irriterar mig att du fortfarande rör upp sånna känslor i mig men tro mig snart är även dom borta...
Tycker synd om den tredje parten i detta och hoppas att du skaffar dig en ryggrad och står upp för vad du gjort och antagligen gör...
Måste säga att jag i början va lite förvånad över hur lätt du övergav mig men förstår nu att allt va ett spel från fin sida. Men måste oxå säga tack, tack för att du gjorde precis de jag förväntade mig och tack för att du inte på något sätt ändrade på mitt sätt att se på andra människor!!!

Nej jag är inte ledsen, nej jag sörjer inte, nej jag ligger inte vaken och tänker på dig, nej du gjorde inte något större avtryck i mitt liv! Mitt liv är fortfarande mitt och jag leker de till fullo!!!