Jag blir så trött



Har allt för många frågeteckan efter besöket hos Js idag.... vet inte om jag ska skratta eller gråta.... Känns som att jag har lättare och lättare för att fasna i den svarta spiralen igen! Varför kan jag inte se de som är bra och vara nöjd någon jävla gång!
Hur har jag kunnat få för mig att jag skulle vara så jävla speciell och varför kan jag inte se att jag är antagligen under medelmåtta för inte fan lyckas jag med någonting!
De blir aldrig som ja vill och jag måste fan växa till mig och sluta leva i en fantasivärld där jag tänker ut i förväg hur jag tycker saker ska gå!
Helt idiotiskt att man kan få sån jävla irittation över sig själv! ja jag vet "sluta klaga, tänk på barnen i afrika" men gissa vad, jag bryr mig inte ett jävla skit om barnen i afrika för inte fan påverkar de mitt liv om jag tänker på dom eller inte!
Alltid ska man behöva lyssna på alla andras jävla skit och patetiska liv men inte fan får man bättre vänner för de för när man lyssnat klart heter de att man ändå aldrig kan förstå eller sätta sig in i deras situation! sluta gnälla då om du inte ens tänker låta någon försöka förstå! Och sluta med allt jävla skit om att man inte kan relatera för du har ingen jävla aning om vad jag har fått gå igenom för du är inte intresserad nog för att ta reda på de!
Js säger att jag måste lära mig leva med denhär förbannade iritationen men då hade jag nog fan hellre varit fet! Är de lixom meningen att jag ska bli en ännu värre bitterfitta för varje kilo jag tappar? jag kommer inte kunna lämna huset och sen kommer jag fan bryta på de med för de är så de är just nu...

ALLT ÄR SÅ FÖRBANNAT IRITERANDE!

Förr blev de iaf bättre när jag skrev om de men nu gör de de bara värre och de verkar som att helt plötsligt kan ingen göra de bättre! Hur lever man med all denna agrevisitet?
Ha ja kommer inte ha en jävel kvar, inte för att jag har så många nu, men ringer dom för ofta blir jag sur för de och ringer dom inte alls blir jag sur för de och jag kan inte släppa de heller de bara maler och maler och snart blir jag fan galen!

sensmoralen.... jag blir så jävla trött på mig själv när jag inte kan behärska mig och aldriv vara nöjd! nu orkar jag fan inte skriva mer!

Kommentarer
Postat av: Pluttan

mej får du vara hur sur du vill på...jag vet att du älskar mej ändå!

jag vet att allt är jobbigt nu...och jag kan bara hoppas på att allt kommer kännas lättare snart,för din skull!

Du är stark och jävligt modig stumpan...! Löv yo

2011-02-08 @ 21:41:08

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0