Själen, hjärtat och jag.

De är inte första gången och inte sista, mitt hjärta sprack precis lite... Alla dessa små sprickor ni ger mig resulterar i att de snart är helt trasigt.. Ett hjärta är som barken på ett träd, de kan aldrig lagas men med många lager döljer man sprickorna!
Vet inte om du har varit med om känslan när hjärta hoppar över ett slag och sen brister... Har väntat på de i flera dagar... När de hugger till och sen börjar slå som vanligt igen fylls min själ av sorg och jag funderar över hur länge till de kommer hålla...
Man kan dö av brustet hjärta på mer än ett sätt, om skadan är stor nog kan sorgen dränka själen och då dör även ens fysiska jag. Själen får på det sättet tid och rum att "hämta andan". Om hjärtat brister men själen överlever får man stanna i sitt fysiska jag, men en själ i en kropp utan ett hjärta blir en olycklig själ. De blir ett liv utan kärlek och den enda känsla man kan känna är efterskalven som river genom bröstet på platsen där hjärtat en gång satt...

De är själen, hjärtat och kroppen som är våra tre viktigaste delar... Allt behöver sitt för att vi ska fungera som lyckliga välmående varelser på denna snurrande klump vi kallar hemplanet!

Hjärtat slår än men de blöder så de är svårt att få luft, inte en tår trillar ner från min kind för mitt fysiska jag är trött på resten av mig så mina käkar förblir sammanbitna.
Ett litet utbrott vore inte för mycket begärt av mig själv men inte ens jag gör mig till viljes... Snacka om att de suger när inte ens en själv lyssnar på vad man säger!

Mörkret är fullständigt utanför fönstret och insikten att ljuset i andra änden blir allt svårare att se skrämmer mig... Jag vägrar låta dig vara en anledning till att jag går tillbaka i tiden till platsen där inget ljus fans, där min själ nästan drunknade och inte ens jag trodde att sprickorna skulle gå att lappa över...
All mödosam tid jag har lagt ner på att bygga upp de jag har nu tänker jag inte låta vara ogjord. Trots detta kvarstår faktum att mitt hjärta precis sprack och min själ är fläckig av dess blod!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0